Tänkte göra ett nytt försök med det här.
Förra hösten hämtade jag hem My och sen träffade jag tommy, eller träffade är väl kanske fel ord då vi redan hade en liten grej. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det, han har alltid fått det att pirra lite extra i mig och nu bestämde jag mig för att ge det en chans. Och nu sitter vi här, förlovade och allt. Han är allt jag önskat mig och fastän vi driver varandra till vansinne så skulle jag aldrig vilja vara utan honom. Nu vet jag att det här är på riktigt, för resten av våra liv, jag vet inte hur jag kan veta det men det bara känns.
Livet är rätt bra nu. Jag har min lilla familj, Tommy, myran och nalle. Imorgon blir det en kort arbetsdag innan det är semester, känns rätt bra ☺
